Svenska klassiker

Selma LagerlöfNu närmar sig slutet på terminen med stormsteg, men det är ändå en hel del kvar att göra på jobbet. Åttorna håller på med renässansradio och niorna läser klassiker av Selma Lagerlöf, August Strindberg och Vilhelm Moberg. I engelska jobbar båda årskurserna med realia. Innan terminen är slut ska jag förutom att ha rättat och bedömt elevernas sista arbeten ha satt betyg på alla elever och skrivit omdömen till åttorna. Det är alltså en normal avslutning på en termin…

Jag har egentligen aldrig gillat att läsa Lagerlöf, Strindberg eller Moberg men eftersom jag är svensklärare har jag varit så illa tvungen att läsa dem. Den här gången har det varit lite annorlunda dock för efter att vi hade läst ett utdrag ur Herr Arnes penningar och novellen Gudsfreden kände jag att det inte skulle vara helt fel att läsa något mer av Lagerlöf. Det får bli del av min sommarläsning. Strindberg har jag gett upp totalt för när vi skulle läsa honom på universitetet somnade jag i Röda rummet inte mindre än fyra gånger. Det är en plåga att läsa Strindberg och jag har svårt att se hans storhet, men jag har inget val utan måste undervisa om honom.

Ha det bra!
/Linda

Swedish classics
The end of term is racing closer but there is still much to do before it ends. My eight graders are working with ”renaissance radio” and the ninth graders are reading classics by Selma Lagerlöf, August Strindberg and Vilhelm Moberg. Both grades work with realia in English class. Before the term ends I need to correct and grade the students’ last works, given grades to all the students and written evaluations on all the eight graders. Basically, a normal ending of a spring term…

I have never really liked to read Lagerlöf, Strindberg or Moberg but since I am a Swedish teacher I kind of have to. This time has been a bit different though because after we had read an excerpt from Herr Arnes penningar och the short story Gudsfreden I felt that it would be nice to read something from Lagerlöf again. I will add her to my list of summer readings. I have totally given up on Strindberg though. When we read him at university I fell asleep no less than four times in Röda rummet. It is torture to read Strindberg and I have never grasped why he is so well-liked, but I have no choice but to teach about him.

Take care!
/Linda

Alkemins eviga eld

Igår var det en ledig dag (1 maj) och eftersom jag hade hunnit rätta alla uppsatser dagen innan kunde jag göra något jag har saknat länge – läsa. Jag kröp upp i Niclas hörn av soffan och började läsa Alkemins eviga eld av Anna Jansson. Boken handlar om Maria Wern som vi har fått följa i elva böcker. Wern är en kriminalinspektör på Gotland och det är där som boken till mesta del utspelar sig.

Tomas Hartman, som är Werns chef, upptäcker att hans farbror har försvunnit och i sökandet efter honom kommer de i kontakt med en mördare som på ett mycket bestialiskt sätt dödar människor som på något sätt är förknippade med Hartmans farbror eller är de det? Hartman blir sjukskriven efter en massiv hjärtinfakt och den nya chefen på avdelningen är inte så övertygad om sambandet mellan Hartmans farbror och morden. Wern och hennes kollegor känner dock att det nog finns ett och det uppstår en del konflikter mellan chefen och teamet.

Jag tyckte boken var bra eller så var det bara så att jag var helt utsvulten från att inte ha läst på så länge. Vad jag än hade läst hade kanske varit helt fantastiskt, vad vet jag? Detta var en typisk svensk deckare som gav några timmars förströelse. Härligt!

Ta hand om er!
/Linda

Yesterday was a day off (May 1st) and since I had finished grading all the essays the day before I could do something that I have missed for some time now – reading. I cuddled in Niclas’ corner of the sofa and started reading Alkemins eviga eld (it doesn’t have an English title). The book is about Maria Wern who we have followed in eleven books previous. Wern is a police inspector on Gotland and that’s where the book takes place for the most part.

It’s a story about gruesome murders and the police’s hunt for the killer. It’s a race against time as it often is in a mystery novel like this. It was a good read, or maybe I was so starved for that kind of pastime and anything I read would have been great… Anyway, this was a typical Swedish mystery novel that gave me a few hours of diversion. Lovely!

Take care!
/Linda

Fjällgraven/The tomb in the mountains

När jag startade denna blogg hade jag tänkt mig att jag skulle skriva om de böcker jag läste och de filmer jag såg. Nu vet jag inte riktigt vad syftet med bloggen är längre men här kommer i alla fall ett inlägg om boken jag läste ut igår.

Fjällgraven är den tredje boken om rättspsykologen Sebastian Bergman. Bergman är en ytterst otrevlig, egoistisk och allmänt osympatisk man och ibland vill jag bara dra ut honom ur boken och ge honom ett rejält kok stryk. Böckerna är deckare och de två första var bra, underhållande och svåra att lägga ifrån sig. Den tredje, Fjällgraven, var i början och mitten ganska seg men tog sig mot slutet vilket var tur annars hade jag inte läst ut den. Jag ska inte avslöja för mycket men det några vandrare hittar av en slump en grav på fjället (kunde man inte tro eller hur?) och Riksmord där Bergman ingår tar sig an uppdraget med att hitta den som dödat och begravt fyra människor.

Boken är tidvis ganska rörig och jag känner att avslutningen inte är riktigt tillfredsställande. Den slutar med en ordentlig cliffhanger så jag hoppas att nästa bok i serien är mer strukturerad för läsa den måste jag ju.

Snart återkommer jag med en liten recension på en skräckfilm jag såg förra helgen – The Apparition.

På återseende och ta hand om er!
/Linda

When I started this blog I thought I would use it as a place where I could write about the books I read and the films I saw. Now I’m not sure of the purpose of it anymore but here is a post about the book I finished yesterday.

Fjällgraven (it hasn’t got an English title yet but let’s call it The tomb in the mountains) is the third book about Sebastian Bergman, a forensic psychologist. Bergman is a nasty, egotistic and really just a very unpleasant man and sometimes I would like nothing better than to drag him out of the book and just whack him over the head with something hard and heavy. The books are mystery novels and the first two were good, entertaining and hard to put down. The third, Fjällgraven (The tomb in the mountains), was a slow read in the beginning and the middle but it got better towards the end, which was good otherwise I wouldn’t have finished it. I won’t reveal too much but some hikers find a tomb in the mountains (really?) and Riksmord (a special unit who handles things like this) ,where Bergman ”works”, is on the case and tries to find out who killed and buried four people in the mountains.

The book is sometimes a bit messy and the solution to the whole mess isn’t really satisfying. The book ends with a real cliffhanger so I hope the next book in the series is more structured since I have to read it.

I will be back soon with a short review of a horror film I saw last weekend – The Apparition.

See you soon and take care.
/Linda

Läsning

Jag älskar att läsa! Det finns få saker som jag verkligen riktigt kan förlora mig i, men läsning är en. När jag hittar en riktigt bra eller underhållande bok blir jag osocial och näst intill okontaktbar. Ofta läser jag deckare (de engelska är bäst) och då vill jag veta vem som är skyldig vilket resulterar i att jag inte kan lägga ifrån mig boken innan den är slut. Jag vill naturligtvis även veta om jag har rätt i mina gissningar. Nu när jag läst så många deckare är det sällan jag blir riktigt förvånad över vem som är skurken i berättelsen, men de gånger jag blir det är så häftiga och jag går ibland tillbaka i boken bara för att kolla vilka ledtrådar jag missade.

Eftersom jag är svenskalärare uppmanar jag mina elever till att läsa mycket de också men har ibland svårt att få dem med mig. De tycker det tar för lång tid och ser inte tjusningen i att förlora sig i en annan värld via en bok. De spelar hellre spel eller ser film. Inte alla, men de flesta. De som upptäckt det fantastiska med att läsa märker snart (eller har redan märkt av det ) att allt annat i skolan blir så mycket lättare. NO och SO som också är lästunga ämnen blir plötsligt inte så jobbiga när man har vanan inne att läsa.

Nu har Petra och jag påbörjat ett läsprojekt med våra åttor och nior. Det ska bli kul att läsa våra elevers funderingar och reflektioner kring böckerna de läser. På bilden till höger finns några av de böcker eleverna har fått välja på.

Ha det bra och ta hand om er! Hoppas ni har gott om bra böcker i er framtid!
/Linda