Bok 47 – Syskonen Baudelaires olycksaliga liv – Det hotfulla hospitalet

Nu är jag äntligen i kapp! Om ni kommer ihåg så skulle jag läsa en bok i veckan under 2010 och nu ligger jag i fas – vecka 47, 47 böcker. : )

Nu har jag läst del åtta i syskonen Baudelaires livshistoria, Det hotfulla hospitalet, och nu börjar det bli ännu mer invecklat och intressant. Jag ska inte berätta så mycket om handlingen för det följar samma mönster som innan, men jag ska ge ett exempel på varför jag tycker böckerna är så bra. Det beror helt på att författaren skriver på ett sätt som gör att han är närvarande hela tiden, kommer med kommentarer och pratar till läsaren. Nu följer ett citat ur boken som jag gillar;

”Av all de idiotiska uttryck människor använder – och människor använder väldigt många idiotiska uttryck – är ett av de mest idiotiska ”Inga nyheter är goda nyheter”. ”Inga nyheter är goda nyheter” betyder helt enkelt att om man inte hör någonting ifrån någon, så är allting förmodligen bara bra, och som du förstås genast inser är uttrycket orimligt, eftersom det att allting bara är bra bara är ett enda av kolossalt många tänkbara skäl till att någon inte hör av sig. Den som inte hör av sig kan ha något annat att göra. Kanske är han eller hon omringad av vilda vesslor, eller kanske har fastnat mellan två kylskåp och inte lyckas ta sig loss. Uttrycket skulle mycket väl kunna ändras till ”Inga nyheter är dåliga nyheter”, bortsett från att det ju också kan hända att människor inte kan höra av sig därför att de just blivit krönta till kung eller tävlar i distrikstmästerskapet i artistisk gymnastik. Poängen är att det är omöjligt att veta varför någon inte hört av sig förrän han eller hon hör av sig och själva kan tala om det. Av det skälet skulle det rimliga uttrycket vara ”Inga nyheter är inga nyheter”, frånsett att det är så uppenbart att det knappast duger till uttryck alls.”
                                                                                          sid 30-31, Det hotfulla hospitalet

Alla böckerna är fulla av sådana här sidofunderingar och jag bara älskar sådant vilket betyder att detta är helt klart böcker för mig och återigen uppmanar jag alla som älskar lite halvgalna, småtokiga böcker att läsa om syskonen Baudelaires olycksaliga liv!

Ha det bra och ta hand om er!
/Linda

Bok 46 – Syskonen Baudelaires olycksaliga liv – Den bedrövliga byn

Jag har totalt snöat in på bokserien om syskonen Baudelaire vilket är kul eftersom böckerna är så bra, tragiska men bra. Det är fantastiskt att det finns så många av dem, 13 stycken, men det är lite synd att vårt bibliotek bara har elva av dem vilket betyder att jag måste köpa de två sista. Hmm… Jag brukar snöa in på en serie i taget och nu är jag alltså helt besatt av syskonen Baudelaire och deras otursamma resa genom livet.

Bok sju heter Den bedrövliga byn och nu hamnar barnen inte hos en förmyndare utan hos en hel by eftersom de lever efter ordspråket att det tar en hel by att uppfostra ett barn. De blir inte så väl mottagna utan får bo hos byns alltiallo (som visserligen är trevlig men som inte kan prata med någon i en upphöjd position vilklet visar sig få hemska följder) och får hjälpa honom med alla sysslor byborna ger honom. När greve Olaf dyker upp anklagar han dem för mord och eftersom byborna är otroligt lättlurade tror de på honom och kastar syskonen i fängelse. Hur ska det gå?

Historien börjar bli mer och mer invecklad och mycket som man innan bara trodde var meningslöst pladder i bakgrunden visar sig ha stor betydelse för historien.

Författaren skriver på ett sånt sätt som jag älskar och jag ska ge exempel på det när jag bloggar om nästa bok i serien.

Ha det bra och ta hand om er!
/Linda

Bok 45 – Syskonen Baudelaires olycksaliga liv – Det hemliga hisschaktet

Bok sex i serien om syskonen Baudelaire heter Det hemliga hisschaktet och nu kommer de tillbaka till sin hemstad igen. De får bo hos Jerome och Esmé Solkig i deras takvåning på Dunkla avenyn 667. Huset är 66 vånigar högt och det finns ingen hiss för det är tydligen ute. Esmé Solkig är den sjätte mest inflytelserika finansrådgivaren i staden och mycket noga med vad som är inne och ute. Nu när föräldralösa barn är inne kan paret Solkig ta hand om syskonen Baudelaire, vilket de inte kunde innan eftersom den sortens barn då var ute. Jerome är en mycket trevlig man men han hatar bråk vilket gör att han är världens toffel. Han är alltså ingen som helst hjälp när greve Olaf dyker upp för som vanligt dyker han upp och kommer undan igen.

Lemony Snicket (pseudonym) som har skrivit böckerna om syskonen Baudelaire är en mycket stor del av historien. Han är lika fiktiv som barnen han skriver om och hans öde verkar hänga ihop på något sätt med syskonen Baudelaires för man får små ledtrådar både från hans kommentarer om vad som händer och händelser i boken. Det ska blir kul att se hur allt hänger ihop i sista boken. Jag är helt och hållet fast i dessa böcker!

Återigen, läs dem om ni får chansen!

Ha det bra och ta hand om er!
/Linda

Bok 44 – Syskonen Baudelaires olycksaliga liv – Den skräckfyllda skolan

Nu har jag kommit till bok fem i serien om de otursförföljda syskonen Baudelaire. Denna bok hette Den skräckfyllda skolan. Skolan är ett internat som syskonen blir lämnade på av herr Poe eftersom han inte hittat någon ny förmyndare till dem efter att de blivit utkastade av Herr på sågverket där de var sist. Skolan är hemsk, ja faktiskt skräckfylld så som titeln anger. Konstiga ämnen och konstigare lärare, vrickade regler och ännu mer vrickade straff om man inte följer reglerna och naturligtvis en förklädd greve Olaf. Det som är annorlunda dock är att syskonen Baudelaire får vänner, de föräldralösa trillingarna Quagmire (som bara är två eftersom det tredje syskonet dog i en brand tillsamans med deras föräldrar). Vännerna försöker hjälpas åt mot greve Olaf men allt slutar som vanligt med att han kommer undan. Den här gången tar han någon med sig…

Jag har nu lånat del 6-8 också och hoppas de ska räcka i ett tag, men det tror jag knappast. Undrar om de har fler i biblioteket…

Ha det bra och ta hand om er!
/Linda

Bok 43 – Syskonen Baudelaires olycksaliga liv – Det sällsamma sågverket

Denna bok läste jag på jobbet när jag satt och väntade på ett utvecklingssamtal. Jag kurade upp mig  (så gott det gick) i soffan i personalrummet och läste del fyra i serien om de olycksdrabbade syskonen Baudelaire, Det sällsamma sågverket.

Denna gång hamnar barnen hos Herr (hans namn är tydligen för svårt att uttala så han tycker det räcker med Herr) som har ett sågverk. Han tvingar barnen att jobba i sågverket för han har inte tid med barn. De som jobbar där blir betalda i kuponger som ger den rabatter på olika varor, men inga pengar vilket gör att de inte kan använda dem. Under större delen av berättelsen undrar syskoen var greve Olaf är och till slut dyker han naturligtvis upp. Denna historia håller på att sluta mycket illa men till slut klarar de sig undan greve Olaf igen och han kommer naturligtvis undan som vanligt.

Alla böckerna i serien följer samma mönster, men av någon anledninga tröttnar jag inte på dem. Nu har jag börjat på del fem som heter Den skräckfyllda skolan.

Ha det bra och ta hand om er!
/Linda

Bok 42 -Syskonen Baudelaires olycksaliga liv – Den sorgsna sjön

Nu till dagens andra bok, Den sorgsna sjön, som är del tre i serien om syskonen Baudelaire och deras strapatser genom livet. Denna gång kommer de till sin tredje förmyndare, tant Josephine, en änka som efter att hennes man drunknat/blivit uppäten av iglar blivit neurotisk och är livrädd för allt. Hon tror att dörrhandtagen ska splittras om hon tar i dem och träffa henne i ögat eller att spisen ska explodera om hon använder den (vilket gör att syskonen inte får någon tillagad mat utan får leva på kall gurksoppa och limestuvning). Hon blir också skräckslagen av blotta tanken på fastighetsmäklare. Hos denna dam hamnar syskonen nu… men naturligtvis dyker greve Olaf strax upp och förstör allt för trots alla tant Josephines egenheter tycker barnen om henne. Greve Olaf vill fortfarande ha deras pengar och tar ihjäl tant Josephine på ett ganska grymt sätt.

Likt de två första böckerna är denna tragisk men jag vill gärna läsa vidare eftersom författaren sticker in ibland och förklarar olika saker, främst kanske för att varna läsaren om att det är en tragisk berättelse. Det är som om jag har en personlig relation till berättaren vilket gör att jag vill fortsätta läsa vilket jag kommer att göra imorgon.

Ha det bra och ta hand om er!
/Linda

Bok 41 – Syskonen Baudelaires olycksaliga liv – Reptilrummet

Idag slutade jag lite tidigare från jobbet och eftersom jag blivit förkyld tillbringade jag eftermiddagen i soffan under ett täcke tillsammans med två böcker.

Den första boken för dagen var del två i serien om syskonen Baudelaires otursföljda liv och leverna. Boken heter Reptilrummet och handlar om att syskonen hamnar hos sin andra förmyndare, farbror Monty. Han är en  mycket trevlig (om än konstig) herpetolog (någon som studerar ormar) och syskonen känner för första gången sedan deras föräldrar dog som om allt ska ordna sig. Tyvärr är detta inte en sådan bok (något som författaren Lemony Snicket påpekar ofta) utan naturligtvis kommer den onde greve Olaf och förstör allt. Greve Olaf var den som i första boken bara tog hand om syskonen för att komma åt den stora förmöghet deras föräldrar lämnat efter sig och han lovade i slutet innan han försvann att han skulle komma över deras pengar till slut…

Jag gillar verkligen de här böckerna och ska fortsätta läsa hela serien. De är lite annorlunda och det är kul att hitta sådana böcker. Jag uppmanar alla att läsa serien om Syskonen Baudelaires olycksaliga liv!

Ha det bra och ta hand om er!
/Linda

Bok 40 – Night Hunger

Detta var första engelska boken jag läst på länge och jag inser hur mycket jag saknat att läsa på det andra språket jag undervisar i. Det är alltid kul att läsa och när jag läser på engelska (which I love) är det dubbelt kul.

Denna gång läste jag alltså Night Hunger av Alan Gibbons och det är en bok om en kille som blir biten av en snygg sexig tjej (som inte är hans flickvän) och drabbas av Hungern. Han kan äta allt och ju närmare fullmånen kommer desto blodtörstigare blir han. Tjejen som bet honom är ute efter hans flickvän och han själv blir ett fasansfullt monster. Hur ska hans flickvän klara sig? Hur slutar det?

Boken var ganska kort och den hade många karaktärsdrag från en novell. Den var helt klart läsvärd och jag rekommenderar den definitivt – dock var det en ungdomsbok.

Ha det bra och ta hand om er!
/Linda

Bok 39 – Syskonen Baudelaires olycksaliga liv – En olustig början

Jag läser igen. Just nu är det en massa rättning på jobbet. Personporträtt, läxförhör och noveller plus att jag precis har avslutat merparten av mina utvecklingssamtal. Jag har inte riktigt hunnit med det jag helst vill göra, alltså läsa. Efter jag läste alla bokrecesnioner jag fick in ville jag läsa lite ungdomslitteratur eftersom det är en ganska stor del av mitt jobb och då fick jag tag i första boken i serien om syskonen Baudelaire.

Den första boken heter alltså En olustig början, vilket det också är. Syskonen Baudelaire (Violet, Klaus och Sunny) förlorar sina föräldrar i en brand och det är bara början på boken. De hamnar hos en avlägsen släkting som bara vill åt deras pengar som de ärvde efter sina föräldrar. Det är början på en hemsk period i syskonens liv. Inte bara har de förlorat sina föräldrar utan de får inte chansen att hämta sig och riktigt sörja. Författaren varnar i första kapitlet att boken inte är något för de som vill ha en solskenshistoria och upprepar varningen med jämna mellanrum under hela berättelsen.

Jag gillar historier som inte är solskenshistorier utan de ska vara lite halvhemska för det är så som det är oftast. Inte allt är fantastiskt.

Jag har faktiskt läst ännu en bok idag men den ska få ett eget inlägg som alla andra böcker får.

Ha det bra och ta hand om er!
/Linda

PS. Jag gjorde ett försök för ett tag sedan att göra detta till en lite annan sorts blogg men eftersom de sällan roar mig gav jag upp det försöket snabbt. Ha det!

Bok 38 – Revolt

Då har jag börjat läsa igen och eftersom det är helg gick jag och la mig och läste igår kväll (vilket jag har som regel att aldrig göra eftersom jag nästan alltid ligger och läser hela natten då). Jag läste nu äntligen Revolt, tredje delen i Hungerspelen. Den har legat i arbetsrummet och riktigt stirrat på mig anklagande och undrat varför jag inte läser den (jag är inte galen, jag tror inte att böckerna är levande på riktigt… eller?). När vi kom hem igår efter att ha varit ute med min mamma och moster var jag riktigt slut och ville egentligen bara sätta mig i soffan och slötitta på en film, men det ville inte Niclas. Han ville istället sitta och slösurfa så då letade jag fram min bok. Det var ett smart drag av mig. Jag känner mig alltid så avslappnad när jag läser och det är nog därför jag mår lite halvdåligt när jag inte har tid eller ro att läsa. När vi gick och la oss hade jag väl 60 sidor kvar och då var det ingen idé att lägga ihop boken. Det var lika bra att läsa ut den.

Boken är alltså den sista i trilogin Hungerspelen. Detta är en serien man måste läsa i ordning annars är den helat meningslös. Böckerna är helt enkelt beroendeframkallande, jag kan inte komma på något annat sätt att beskriva dem. Du dras in i denna hemska framtidsvärld och vill kämpa lika mycket som Katniss och de andra i motståndet för att störta president Snow. Katniss är till en början en motvilligt symbol för kampen, men finner att hon kan använda sin position som ”posterchild” till att rädda de hon älskar.

Jag vill inte skriva mer för då avslöjar jag säkert något som jag inte borde. Jag vet inte ens om jag säga om den slutar bra eller inte, men läs böckerna! Det här är tre böcker alla borde läsa för de är medryckande och kan säkert vara en inkörsport till att vilja läsa mer (och det uppmuntrar jag så som svensklärare jag är).

Ha det bra och ta hand om er!
/Linda